Karl XIV Johans konstmuseum

På Rosendalsterrassen där Karl XIV Johan planerade för ett konstmuseum 1830, står en monumental skulptur med marmordelar från museet som aldrig blev av.

Det försvunna konstmuseet får nytt liv, då historia och samtid möts i ett nytt konstverk. Marmordelar från Karl XIV Johans tilltänkta museum integreras i den storslagna installationskulpturen Museum. Skulpturens fristående betongformer gjuts på samma plats som kungen planerade sitt konstmuseum på Rosendal år 1830.

När kronprins Karl Johan hade köpt lantegendomen Rosendal, ett år innan han blev kung, började hans stora projekt att skapa en lustpark. Väl förtrogen med upplysningstidens skrifter, satte han sina visioner i verket
och förvandlade Djurgården med stor beslutsamhet. Det landskap vi idag ser på Djurgården är resultatet av både stora investeringar och Karl XIV Johans drömmar och arbetsinsatser.

Att åka till Djurgården på söndagarna blev populärt tack vare Karl XIV Johans ansträngningar att göra Rosendal tillgängligt för stockholmarna. På första maj red kungen, åtföljd av en procession, ut på Djurgården med hela Stockholms societet. Då visste alla att våren officiellt var invigd.

Konstmuseet som aldrig blev av

Rosendals slott är egentligen del av ett smart innovationsprojekt av monteringsfärdiga hus à la Fredrik Blom. Baserat på hans ritningar stod det ˮflyttbara slottetˮ i Rosendal färdigt 1827. Ett par år senare fick Karl XIV Johan idén om att även uppföra ett konstmuseum på Rosendal. Han tog återigen hjälp av Fredrik Blom och beställde marmor för att skapa pelare och andra delar till det stora projektet. Men efter tio år av förberedelser lades projektet ner. Konstmuseet byggdes aldrig, och de beställda marmorblocken lagrades i ett förråd.

Museet får nytt liv

Nu, nästan tvåhundra år senare, har den polska konstnären Monika Sosnowska fått möjlighet att använda elva av marmordelarna i en ny skulptur, ˮMuseumˮ, som är det senaste verket i Prinsessan Estelles skulpturpark.

Den fem meter höga kompositionen är öppen i separata delar, som om museet Karl XIV Johan drömde om fortfarande var under uppbyggnad – eller så ser vi ruinerna av det.

De nästan två sekel gamla marmorstyckena integreras i sex fristående betongformer, som gjuts på plats. Enheterna kan ses som minnen av en byggnad – en portal, ett väggparti, pelare eller en trappa.

Karl XIV Johan vårdade parken fram till sin död 1844. Oskar I och drottning Josefina, som båda var trädgårdsintresserade, fortsatte arbetet. Under deras tid fick odlingen på Rosendal ett uppsving och lade grunden till dagens Rosendals trädgård.

Toppbilden: Montage, marbordelarna från tilltänkta museet. foto Palle Lindqvist. Ritning Konstmuseet ur Slottsarkivet.