Föredrag på Gripsholm: Triss i änkor

Stormaktstiden på Gripsholms slott brukar kallas ”Livgedingets tid”, när Gripsholms slott var bostad åt änkedrottningar. Det blev tre änkor på slottet under den här perioden.

Mellan vasaborgens epok som försvarsverk och slottets tid som länshäkte, var slottet änkesäte. Skatten från Gripsholms län gick till änkepension, liksom inkomsterna från godsen och andra näringar.

Tre änkedrottningar bodde på Gripsholm: Kristina av Holstein Gottorp var personligen engagerad och kunnig i jord- och bergsbruk. För Maria Eleonora av Brandenburg var Gripsholm en förvisningsort där hon planerade sin flykt från Sverige. Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora, den största av dem alla drev affärer i spannmål i stor skala och la det mesta av krutet på att bygga nya slott.

Triss i änkor
– drottningarnas Gripsholm på 1600-talet

Lunchföredrag 21 februari kl. 11.00

Rikssalen, Gripsholms slott
Biljett 100 kr via biljettlänken

Läs om tillgängligheten på Gripsholms slott

Förköp av biljett via menyknappen Biljetter på denna sida.

Kombinera föredraget med lunch på Gripsholms värdshus. Biljetten inkluderar lunch till rabatterat pris mot uppvisande av föredragsbiljetten.

Toppbilden: Maria Eleonora, Kristina av Holstein Gottorp, Hedvig Eleonora. Gripsholms slott, detalj ur Suecia antiqua et hodierna ("Det forna och nuvarande Sverige"), en serie koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet, utförd av arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlbergh (1625-1703), från Kungliga biblioteket.

Gripsholms slott med omgivande landområden blev en del av Hedvig Eleonoras livgeding, en ekonomisk säkerhet om kung Karl X skulle avlida, vilket han också gjorde efter endast sex års äktenskap. Här avbildad av sin skyddsling David Klöcker Ehrenstrahl cirka 1670. Foto: Alexis Daflos

Jim Sjöberg, f d slottsuppsyningsman berättar om de knappt hundra åren, 1622–1715, då Gripsholm var änkesäte åt drottningar.