En prinsessa före sin tid

Den populära kronprinsessan Margareta gjorde starka intryck och avtryck i Sverige. Hon var en föregångare inom många områden och kom att påverka både den samtida och framtida synen på kungligheter.

Margaret Victoria Charlotte Augusta Norah av Connaught, prinsessa av Storbritannien och Irland, föddes på herrgården Bagshot Park nära Windsor den 15 januari 1882. Hon var barnbarn till drottning Victoria av Storbritannien och kallades Daisy av familj och vänner. Hennes far prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn.

Kärlek vid första ögonkastet

I januari 1905 gick hertigfamiljen Connaught ombord på HMS Essex med Medelhavet som mål. I Kairo blev de inbjudna till en bal av kediven (vicekungen) av Egypten Abbas Hilmi II. Balen hölls i Abdeenpalatset och här mötte prinsessan Margareta för första gången prins Gustaf Adolf. Det var kärlek vid första ögonkastet. Efter att de bara träffats några få gånger friade prinsen och Margareta sa ja.

Mindre än fyra månader senare, den 15 juni 1905, vigdes paret av ärkebiskopen av Canterbury i St. George’s Chapel vid Windsor Castle. Det nygifta paret, nu hertigen och hertiginnan av Skåne, anlände till Malmö den 8 juli 1905 och fortsatte sedan resan till Stockholm. Margareta började omgående ta lektioner i svenska och lärde sig snabbt språket.

En modern familj

I april 1906 föddes prinsparets första barn: prins Gustaf Adolf (kallad Edmund) som skulle bli far till vår nuvarande kung. Under de kommande tio åren fortsatte familjen att växa: Sigvard (1907), Ingrid (1910), Bertil (1912) och Carl Johan (1916).

En ny öppenhet gentemot media gav allmänheten inblick i prinsparets oväntat moderna familjeliv. Kronprinsessan var bland annat den första i kungafamiljen att amma sina barn. Margareta satte sina barn i centrum och hon startade en liten skola ovanför familjens våning i slottet. Det gav henne möjlighet att tillbringa mycket tid med sina barn och barnen fick skolkamrater.

Trädgård, fotografi och måleri

Kronprinsessan var en flitig fotograf som dokumenterade familjens liv och fyllde album efter album med bilder. Genom filmer, vykort och nyhetsartiklar spreds bilder av familjen. En bild av ett modernt moderskap växte fram.

Trots sina många förpliktelser lyckades kronprinsessan Margareta finna tid för kreativa intressen, som inspirerade henne som målning och trädgårdsarbete. Under uppväxten i England undervisades hon av Madeleine Fleury och inspirerades av hennes impressionistiska stil. I Sverige tillbringade hon mycket tid med sina konstnärsvänner och mentorer prins Eugen och Anna Boberg, gift med arkitekten Ferdinand Boberg. Kronprinsessan deltog i två publika utställningar, Baltiska utställningen i Malmö (1914) samt Nya Idun (1920).

Margareta älskade trädgårdsarbete och tillsammans med Gustaf Adolf skapar hon en fantastisk trädgård på sommarresidenset Sofiero slott. De anlade stenpartier, omfattande blomsterplanteringar och en köksträdgård. Kronprinsessan gav ut två böcker om trädgårdsplanering.

Lockade kvinnor till idrotten

Kronprinsessan Margaret var också en banbrytande kunglig idrottskvinna. Redan första sommaren i Sverige prydde hon omslaget till Ny tidning för idrott, som kunde berätta om prinsessan som spelade tennis och ägnade sig åt ridning och golf. Med entusiasm tog hon sig också an vintersporterna i sitt nya hemland.

År 1908 grundade kronprinsessan Sveriges första kvinnliga bandylag (då kallat hockey): Kronprinsessans HK. Laget fick efterföljare och snart fanns en liga med sex lag som alla tränade två gånger i veckan.

Äkta engagemang

Kronprinsessan Margareta hade en fantastisk organisationsförmåga och dessutom förmågan att motivera andra. Hon förstod att hennes sociala ställning gav henne särskilda möjligheter och tog därför flera initiativ till välgörenhetsprojekt med Kungliga slottet som bas.

Efter ett möte med en amerikansk representant för YMCA (KFUM) började kronprinsessan skicka paket till krigsfångar och uppmanade andra att göra detsamma. Inte långt därefter skrev hon:
”Detta arbete har vuxit mig över huvudet. Jag kan icke såsom hittills ensam sköta det hela och har nu beslutat att börja en slags byrå […] jag leder det hela personligen.”

Paket kunde lämnas in tre dagar i veckan. Två gånger i månaden skickades de vidare till krigsfångar från olika länder som befann sig i Tyskland, Österrike och Ryssland-Sibirien. Margareta förstod att det behövdes mer än mat för att fångarna skulle överleva fångenskapen. Därför skickade hon också med sådant som böcker, noter, sportredskap, teaterdräkter, frön från sin trädgård och mycket annat.

Bortgång

Under vintern 1919/1920 hade en allvarlig öroninfektion försvagat hennes immunförsvar och aldrig löst sig helt. Kronprinsessan Margaret dog 1 maj 1920, trettioåtta år gammal, på Kungliga slottet, och efterlämnade man och fem små barn. Hon ville ha sin sista viloplats nära naturen, inte i begravningskyrkan på Riddarholmen och var den första att begravas på den Kungliga begravningsplatsen i Hagaparken.

Kronprinsessans minnesfond

Ett nätverk bestående av ett sextiotal kvinnor från olika delar av samhället etablerades strax efter hennes död, i syfte att sprida insamlingslistor över hela Sverige till förmån för Kronprinsessan Margaretas minnesfond.

Den 15 juni, vilket skulle ha varit deras 15:e bröllopsdag, fick Gustaf (VI) Adolf ta emot de medel som donerats till Margaretas ära. Under de senaste 100 åren har minnesfonden fortsatt att stödja de sociala frågor som kronprinsessan var engagerad i.

Toppbilden: Kronprinsessan Margareta fotograferad 1914. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv/Kungl. Hovstaterna.

Kungafamiljen blev tillgängliga på ett nytt sätt under 1900-talet och allmänhetens intresse var stort. På bilden ett vykort från 1916, kronprinsparet Gustaf Adolf och Margareta med barnen Gustaf Adolf, Ingrid, Sigvard och Bertil. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv/ Kungl. Hovstaterna

Mängder av veckotidningsreportage visade det kungliga familjelivet. Här badar kronprinsparet med barnen vid Sofiero slott 1914. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv/ Kungl. Hovstaterna

Kronprinsessan Margareta väckte stor uppmärksamhet med sitt för samtiden moderna sätt. Här spelar hon hockey på Brunnsviken. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv/ Kungl. Hovstaterna

1908 bildar kronprinsessan Margareta bandylaget ”Kronprinsessans HK”, här fotade på Stockholms Stadion. Kronprinsessan stående längst till höger i bild. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv/ Kungl. Hovstaterna

Kronprinsessans ’Förmedling av kärleksgåvor till krigsfångar’, på Kungliga slottet, distribuerade paket innehållande mat och kläder, men även böcker, musik, sportredskap, frön och mycket annat. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv/ Kungl. Hovstaterna

Kronprinsessans hastiga bortgång blev en chock både för den närmsta familjen och för hela landet. Kronprinsessan Margareta (1882-1920) vilar vid den kungliga begravningsplatsen i Hagaparken. Porträtt ur de kungliga samlingarna, av Oscar Björck 1909. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Daisy. Kronprinsessan Margareta, 1882–1920

Utställningen visades på Kungliga slottet 6 juni 2021 – 9 januari 2022.